Interaktion i grupp

Genom att ge studenterna erfarenhet av att jobba i grupp med olika uppgifter får de möjligheten att analysera vad som gör skillnaden på goda och dåliga gruppers arbetsmiljö och arbetsförmåga. Syftet med att träna studenterna i grupparbete är att de ska få möjlighet att själva hitta strukturer och organisationer är effektiva. Målet är att hjälpa studenterna att hantera de verktyg som kan leda dem till kreativa arbetsformer.

På en del kurser ger vi studenterna möjlighet att lära känna varandra genom att de får jobba ihop under en hel kurs, på andra kurser bildar man nya grupper så fort nya uppgifter ska lösas för att de ska få känna på olika personers påverkan på gruppdynamiken.

Exempel på typer av gruppinteraktion

Projektarbete, artikelseminarium och gruppdiskussion.

Gruppdynamik

De flesta av oss har aldrig fått någon undervisning i grupparbete. Det är kanske först på projektledarutbildningar som naturvetare kommer i kontakt med begrepp som gruppdynamik och arbetsgruppers olika avarter eller välfungerande dito.

Vi tror dock att alla har nytta av att känna till gruppdynamiska processer. Med sådan kunskap tror vi att man kan påverka gruppens riktning och undvika konflikter eller ineffektiva grupper. Vi ger studenterna hjälp med olika arbetsmodeller. En modell är grundad på PBL men omskriven för ”vanligt” grupparbete. De får prova olika typer av ”brainstorming” och olika välorganiserade arbetsformer med ordförande, sekreterare och tidshållare. Gruppdynamik som teori kommer att föras in i utbildningen. Just nu finns det momentet på våra handledarutbildningar för lärarna och på enstaka kurser i utbildningen.

Olika roller i en grupp

I några övningar får studenterna olika roller tilldelade till sig, till exempel ordförande, sekreterare och tidshållare. Rollerna roteras i gruppen, varefter organisationen och arbetet diskuteras. På andra kurser får studenterna uppgiften att analysera hur olika personligheter påverkar grupparbetets process. Hur påverkas man till exempel av den ständige skojaren, den lättjefulle slarvern, den seriösa arbetsmyran. De får i uppgift att analysera vilken roll de själva brukar ta.

Vi vill att de ska bli medvetna om hur deras eget agerande påverkar gruppens atmosfär och arbete samt att de får träna på att jobba och presentera både muntligt och skriftligt. Vi vill hjälpa dem med att arbeta effektivt och ge dem stora utmaningar med lagom stöd och därigenom få dem att prestera bra och känna tillfredställelse med sitt arbete.

Återkoppling och självvärdering

Återkopplingen till grupparbetande studenter är känslig och en grundläggande tanke är att vi inte ska ägna oss åt psykologiserande i denna del utan mer få studenterna att göra självvärderingar. De får varsam återkoppling. I en typ av övningar får de analysera vilken typ av agerande i gruppen som hjälper och vad som stjälper gruppens arbete. De kan också få utvecklingsförslag med avseende på växelverkan i grupp. Samma modell (med återkoppling och självvärdering) används för längre projektarbeten där gruppens dynamik påverkar arbetsresultatet.

Grupparbete eller individuella prestationer?

När det gäller grupparbeten så händer det att studenterna inte interagerar med varandra utan delar upp uppgifterna och tar sina individuella resultat och producerar sedan en resultatrapport. Vi vill ge studenterna träning och mognad i grupparbeten, att de drar nytta av varandras kunskap, tränas i interaktionen med andra i gruppen och att de ska kunna bryta dåliga mönster och upprätta ett gott arbetsklimat.