Muntlig presentation

För att kunna förmedla kunskaper till andra behövs kunskap om hur man gör en verkningsfull och engagerad presentation. Detta åstadkommer man med hjälp av verbalt och icke-verbalt språk och olika visuella hjälpmedel.

Det är också viktigt att förstå hur man pratar inför olika målgrupper, naturvetare såväl som andra. I början av utbildningen ges en teoretisk introduktion till muntlig kommunikation och till hur man ger och tar emot återkoppling. Som rekommenderad litteratur har vi boken Med tanke på talet av Britt Backlund (Studentlitteratur, Lund 1997). Vi har även seminarier för studenterna kring avsnitt i boken.

Både ämnesinnehållet och formen för en presentation är lika viktiga delar. Båda ges lika utrymme i de diskussioner och kommentarer som sker efter ett övningstillfälle. Om formen för en presentation inte är bra tappar man tilltro till budskapet och den som presenterar. Om faktainnehållet är undermåligt sker samma sak.

Nivåstegring

Under utbildningens gång ligger olika moment och övningar i muntlig kommunikation. Vi börjar med att arbeta i små grupper med individuella korta demonstrationer, sedan ökar åhörarskarans storlek och presentationens längd successivt. På många av påbyggnadskurserna genomförs presentationerna på engelska. Olika typer av kommunikationssituationer ska ingå som övningar och svårighetsgraden på dessa ska öka allteftersom utbildningen fortskrider. Studenterna motiveras att använda olika typer av presentationstekniker och att använda hjälpmedel som skrivtavla, OH-projektor och datorpresentationer med hjälp av videoprojektor (t.ex. med hjälp av PowerPoint). De muntliga övningarna ska ge studenterna både ökad säkerhet och tillfällen att få prova olika sätt att göra presentationer.

Vissa olikheter finns naturligtvis mellan olika discipliner och man utgår från vad som är relevant inom det egna ämnesområdet. Ett exempel på en enklare muntlig övning kan vara att göra en demonstration av ett instrument eller en växt. Övningarna varieras genom att kortare eller längre presentationer över ett givet ämne varvas, att ge en instruktion – vilket kräver att lyssnaren efteråt ska kunna utföra det som instruktionen avser, att delta i en diskussion eller paneldebatt, att genomföra en vetenskaplig argumentation t.ex. genom försvar och opposition av arbeten, att delta i professionella samtal, etc. Betingelserna för de olika övningarna kan varieras på ett antal olika sätt. I början av utbildningen är gruppstorleken såväl som uppgiftens omfattning liten. Mot slutet av utbildningen är uppgifterna mer krävande och åhörarna kan vara ett par hundra deltagare i en konferens. Studenterna ska tränas i kommunikation på såväl vetenskaplig nivå som i populärare sammanhang för en bredare allmänhet. Vid ett antal tillfällen under utbildningen genomförs också s.k. spegelvisningar med videoinspelning av studenterna.

Trygg miljö

Lärarna har instruktioner om att skapa en vänlig och omhändertagande atmosfär samt att vara förberedda på att det finns studenter som p.g.a. talängslan, i muntliga övningar, försöker slippa undan dessa moment. Vi har därför skrivit ett policydokument som instruerar lärarna om hur de bör agera när de stöter på studenter med talängslan. Denna rutin för bemötande av talängsliga finns på dokumentsidan.

Återkoppling på muntlig presentation

Återkoppling ges i anslutning till presentationerna i mindre grupper, ibland med hjälp av videofilmad presentation. Återkopplingen hjälper studenten att identifiera sina personliga styrkor och svagheter – vad de kan utveckla i sin muntliga presentationsförmåga och hur. Baserat på återkopplingen gör studenten sedan en självvärdering.

När man jobbar med muntliga presentationsmoment går det till så att några medstudenter fyller i återkopplingslappar som presentatören får efteråt.

Exempel på sådana formulär finns på dokumentsidan

Tonvikten ligger på att lyfta fram det positiva – vad som var bra och varför. Samtidigt är vårt mål att varje student ska få ett konstruktivt utvecklingsförslag varje gång så att hon/han kan utvecklas vidare och bli ännu bättre. Detta sätt att arbeta stärker självförtroendet hos många studenter.

Här följer några exempel på hur man kan lägga upp en muntlig presentationsövning rent praktiskt på en kurs. Gemensamt för alla varianter är att studenterna får uppgiften i god tid med en tydlig instruktion om vad som förväntas, ämnesmässigt och presentationsmässigt. Tydlig information i god tid skapar trygghet. De bör också påminnas att titta i sin portfölj för att se vad de åtog sig att utveckla från förra presentationsövningen och använda utvecklingsstegen som stöd under arbetets gång.

a) Kort individuell presentation

Schemalägg presentationstid + frågetid + 5 minuter för återkoppling per person (t.ex. 10 + 5 + 5 = 20 min).

b) Minisymposium

15-minuterspresentationer som görs av grupper om två-tre studenter. Tre presentationer + frågor/diskussion genomförs på vanligt sätt. Därefter en rast på 20-30 min där de tre presentatörsgrupperna + varsin i förväg utsedd återkopplingsgrupp + handledare har parallella återkopplingssessioner i separata grupprum. Schemalägg (presentationstid + frågetid) * antal grupper + rast (t.ex. 10 min för återkoppling + 10 min rast även för presentatörer och återkopplare).

c) Videoinspelat föredrag inför större grupp(t.ex 30 pers):

presentationerna genomförs och filmas i föreläsningssal och all ämnesdiskussion avhandlas (fm). Presentatör(er) + några återkopplare (4-5 räcker) + handledare samlas parallellt i grupprum för att titta på filmen och ha en återkopplingssession (spegelvisning av standardformat). Schemalägg för presentationerna + grupprum för filmvisning (presentationstiden + 10 min för återkoppling).